Så kan (löjligt) beskäftig användas i en mening
- Och vilket löjligt uselt fordon jag begagnar !
- För henne kunde han så gärna vara ett stycke trä, och han satt och fann det löjligt, att han kunde se någonting angenämt just i det.
- Det var löjligt !
- För då skulle ju mormor... Löjligt !
- Li från Vitå kör skoter som en tjej : Löjligt att behöva ha med sig grabbar
- Tidigare tyckte jag att det var löjligt, säger Sakib Zabbar till Tv4.
- Ridån hade redan gått ned för skådespelet, och det var bara löjligt att ännu stå kvar och vackla på det tomma scengolvet.
- , löjligt utstyrd med fjädrar och bjellror, niger åt alla håll och intager en plats närmast bruden.
- Han hatade den unge mannen, som var så glad, han hatade trädgårdsmästaren, som såg så beskäftig ut.
- Det var fru Gunhilds allvar och ingenting löjligt.
- Det var då för löjligt av honom, att han hade kunnat tro, att luckorna var tillskruvade och dörrarna låsta för att utestänga just honom.
- Bara deras steg hördes så löjligt och skrämmande högt.
- Egentligen tycker jag att det är lite löjligt att allt ska ha en egen dag nu för tiden.
- Den hedervärda fru Balzar förblir den hedervärda fru Balzar även om hon under en viss period beter sig löjligt, handlar förvirrat.
- Det är löjligt, det var nu tredje gången sedan jag kom hem som jag steg upp och kände efter om min dörr är väl stängd.
- Plötsligt började ögonen snurra runt i hålorna på ett besynnerligt, vanvettigt och löjligt sätt.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
